Olika myndigheter använder olika språk.
Det är inte bara olika ord utan även förkortningar och andra uttryck.
För oss ombud är ju dessa olika språk någonting vi möter ofta.
Vi känner oss ganska insatta men kan ändå känna oss lite förvirrade.
Helt kort kommer här bara några få enkla exempel:
Socialtjänsten har sina förkortningar t.ex. LSS, SoL, LASS, LVM, brukare m.m.
Arbetsförmedlingen: SAS, "Ugan". DS (den sökande) m.m.
Psykiatrin: LPT, HSL, Benzo, ITPK, K.P. Chöl m.m.
Försäkringskassan: Gemensam kartläggning, FKF 3200, Blankett-namn...
När myndigheterna dessutom pratar om sitt egna regelverk så pratar de ett språk och förklaringsmodell som blir jättesvår att fatta.
Dels handlar det om den egna arbetsmetodiken som är svår att förstå.
Och när de sen ska förklara hur de samarbetar med andra myndigheter, ja då blir allting MYCKET KRÅNGLIGT!
När en människa med hinder söker hjälp av en myndighet så möts han/hon oftast av mycket information! Denna information består nästan alltid av ord, många ord, och svåra ord. Sen hänvisas man ibland till att "sök mera info på webben"!
I bästa fall frågar olika handläggare:
- Har du förstått? Är det några oklarheter???
Om man då svarar "jag förstår inte..."
Då får man en ännu längre förklaring med ännu fler svåra ord!
I det läget slutar man lyssna och känner sig som en idiot.
Som ombud har vi sedan länge börjat dela upp informationen.
Vi förklarar varje rubrik eller frågeställning.
Vi ritar ofta en skiss eller bild som förklaring.
Först när en person förstått innehållet går vi vidare till nästa rubrik.
Vi förklarar vad varje svårt ord betyder. Osv. osv.
Då först förstår vi alla budskapet och vad det betyder.
Efter ett möte där PO är med finns ofta en bild, sammanfattning eller annat som klienten kan gå igenom själv.
Tänk om alla myndigheter som träffar människor med hinder kunde uttrycka sig enklare och mera BEGRIPLIGT!?
Är detta så svårt att fatta?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Kommentera gärna min blogg