Vi har träffat en klient vars situation verkar högst märklig.
Klienten har haft psykiska problem i över 10 års tid nu.
Klienten behöver och vill ha behandling.
Tyvärr så saknas psykiatrins delaktighet!
Klienten tycker att situationen är mycket komplicerad och svår att förklara.
Vår PO-metodik bygger på att så enkelt som möjligt skapa en helhetsbild över hela livssituationen.
Efter bara ca 1 timmes tid(!) hade vi detta ganska klart:
- Klienten har idag fått många "godtyckliga" diagnoser UTAN att utredningar gjorts. Bl.a. ADHD, Borderline, Bipolär problematik, Social fobi!!!
- Dessutom tillkommer en hjärnskada vars effekter man tydligen inte gått vidare med. Ej heller en stroke som klienten haft.
- Till detta kommer även en missbruksproblematik som till stor del grundar sig i den läkemedelsordination klienten har.
Och allt detta har pågått under alltför många år nu.
AKTUELLT:
- Trots ovan beskrivna situation så får inte klienten själv ha en egen direktkontakt med psykiatrin!!! Alla kontakter går tydligen idag genom klientens anhöriga!? Högst märkligt!!!????
- Klienten är motiverad och intresserad till delaktighet och behandling.
Och vid ett planerat samverkansmöte måste ju en PLANERING utformas!
En behandling måste absolut påbörjas.
Men hur ska behandlingen utformas när inte ens en riktig diagnos med en grundläggande utredning verkar finnas?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Kommentera gärna min blogg